fullt upp..

Ja, jädrar! Det har varit riktigt fullspäckat med skola och barn ett tag nu.. Skriver efter bion ikväll istället, nu skall jag trycka i mig lite mat och göra iordning mig.. Hejs!


Lugn och ro!

Nu sticker jag till mummo och laddar mig själv lite! Hej!


*mutter* bara ett år kvar...

Börjar störa mig på att vara minderårig. Får liksom inte ens ha telefon- eller internetbank, så om jag vill kolla hur mycket pengar jag har så får jag antingen ta minneslapp vid uttag, gå till banken eller hacka på mamma att kolla ifrån hennes sida. Liten skitsak, egentligen, men tydligen stor nog att störa sig på. Och för att inte tala om det skräckinjagande körkortet.. wah, jag vill verkligen inte, jag tror inte jag vågar! .. men jag får ju helt enkelt ta det för Minnas skull, allting blir ju genast så oerhört mycket smidigare då.
Just det ja! Jag måste vänta tills jag är arton om jag vill gifta mig med Tilda dessutom ;)

Ja, ja. Det går ju att älta tills man blir gråtfärdig.
Idag.. så känns det som om jag bara röjt hela dagen. Det syns inte ens, sorgligt nog. Men det blir alltid någon städ-omgång som alltid blir sådär omärkbar men välbehövlig.. Höhö, om inte annat så är åtminstone en gnutta sane-ness tillbaka.

Jahajapp.. Sitter mest och väntar på att skolan skall börja. Det är bara drygt en vecka kvar! (Note 2 self; kontakta Studie-Yrkesvägledare för möte). Kommer dock känna mig så galet osmart näre väl kommer igång. Fatta att det snart är ett helt år sen jag gick i skola på riktigt. Fatta att det är två år sen jag la energi på språk. Fatta att jag kommer ha glömt allting. Jag kan nog ingen grammatik-regel i något språk längre. Jag bara vet att "det heter så för att jag har lärt mig det". Men det löser väl sig, sa han som sket i vasken.

Kände mig något överkörd tidigare idag. Det var då ända in i f a l k ö p i n g vad Minna har vuxit! Förlossningsbilderna.. Ja, jag kan ju säga att det inte är något jag delar med mig av. Men jösses, vilken kick det är att se dem!

Här har ni Minna bara någon vecka gammal. Hennes body är i strl 50 och något för stor, helt ofattbart..



"Moder natur, gud eller heliga kraft - hur skall man göra?"

Såklart sjunger jag aldrig någonting för min dotter som jag själv inte tycker om. Just nu är det Laleh's platta Prinsessor som går, som Minna precis slöt ögonen och somnade till. Spjälsängen blev faktiskt flyttad så hon är bara en halvmeter ifrån mig, var så lätt att bara lägga in handen och hon kunde titta på mig ända tills dendär John Blund kom på visit. Fina lilla loppan.
Började röja somsagt.. så jävla skönt. Trivs inte riktigt i pedant ordning, men när det blir alldeles för illa stökigt så vantrivs jag nått oerhört. Det blev en hel del tvätt som jag egentligen borde ta tag i, men jag skall bara.. ;)

Nej, hittils har det inte hänt nå speciellt. Var så duktig och klädde på mig ordentligt idag, men kläderna åkte av ganska snabbt igen pga av denna jääädra värme! Helt sjukt. Jag som alltid fryser? Förstår att alla andra, annars normaltempurerade människor, lider idag.

Nä, nu skall jag ta tabletter för ryggen, sen skall jag fixa flaskor åt fröken och sedan skall jag fixa hallen som våra kattungar envisas att skitna ner hela tiden. Kattis första kull, hon är nybörjare och det märks, kan jag ju ta och säga. Min fina Cat... Nej, off i go! Hej!


Halv två och galenskaperna pågår än

Hehe, jag skummade nyss igenom mitt förra inlägg. Vill bara förtydliga att det inte är min dotter jag brukar sparka i arslet. Jag brukar inte heller be henne gå hem och trots att min ork är slut för länge sedan brukar jag inte prioritera slappande framför henne. Det var naturligtvis min käre vän Linda jag talade om.. som förövrigt bjöd på vackra samtalsämnen och några skratt till denne alvedon-bedövade dam. Huvudet kändes inte längre så explosivt och näsan höll sig faktiskt riktigt, riktigt lugn. Kanonfint.
Trots att jag håller på att bli sämre igen tänkte jag nu, mitt i natten, få flyttat spjälsängen. Tänkte ställt den klistrad mot min, så jag slipper ligga och ta hänsyn till Minna hela nätterna med mitt ryggskott.. eller... skall jag vänta tills imorgon? Det som avgör är antagligen hur trött jag känner mig när jag slår igen locket på denna burk.

.. Som det är nu så har jag ingen riktig ordning på någonting. Tja, därav bloggnamnet.. men.. mer än vanligt antar jag. Det är en månad sen ryggen for åt fan och jag lovar att jag inte rört en enda jävla fena sen dess. Mitt rum ser värre ut än tanternas i Hoarding-programmen på TV och dotra samt jag bara glider igenom dagarna och väntar på att få gå och lägga oss igen.
Det skall bli så oerhört skönt att få börja några kurser nu iallafall, så jag får lite struktur på vardagen. För någon sådan.. existerar inte ens nu. Det är faktiskt så illa så jag, med tanke på tillståndet på mitt rum, funderar på att min älskling inte ens skall behöva vara i det. DÅ är det helt sjukt alltså. Men jag SKA ta tag i det i morgon, för nu känns ryggen åtminstone OKEJ, så det finns liksom ingenting att blunda för.

Jaaa... vad finns det mer att säga? Nä, egentligen ingenting. Det mest intressanta som hände idag var väl att jag införskaffade oss fantastiskt fina glas i regnbågens alla färger. Älskar dem lite lätt, sådär.
Saknar min fina Tilda. Oerhört mycket. Vill bli bättre nu så jag får se henne igen.
<3

Mammas lilla Aretha Franklin.

Gamla inlägg i gammal blogg

Här!

Lyckad tjej, sommarförkylning vare här!

Minnabebisen sover. Men det gör hon antagligen alltid när jag får tid att skriva lite.
Mitt huvud känns fyra gånger så stort som det är, redo att explodera. Har bara slappat och mått skit idag.. Däremot känns det lite bättre såhär på kvällen, så jag hoppas att jag kanske kan åka och våldsgästa Tilda imorgon eller något. Vore fint som tjejsnus. Saknar henne nå otroligt och idag rann bara allt (snor) ut i sanden :/

Tänkte jag skulle gått ut en sväng för att ge Minna lite frisk luft, sitter och väntar på sällskap. Efter det kommer jag nog sparka henne i arslet och beordra henne att åka hem igen, för jag är t o t a l t slut. Skall nog ta mina smärtstillande innan jag går också.. note to self.
Fint ändå att mina kompisar orkar med mig fastän jag är rälig och jävlig såhär idag. Tur att hon bor så nära så det är lönt.


Nu kommer hon! Hejs!

Promisciuous Mom, bara lagom dysfunktionell

Jaa.. Vad skall man säga?
Kände mig smått missnöjd med blogspot och testar mina vingar på alternativa sidor. Typ som denna.
Jag är nog bara jävligt petig, men jag vill känna mig hemma när jag väl skall få tummen ur och faktiskt skriva ett par rader.. När barnen sover löper mamman amok på skrivbordet.

Jag sitter på sängen med datorn i knät och ser dum ut. Nattade min älskade lilla dotter för några timmar sen. Inte nog med att jag är så oerhört skadad att jag nynnar psalmer i lugnande syfte för henne, utan när jag nattar henne brukar jag sjunga låtar jag tycker om. Det blir ofta Hellström och The Smiths. Ikväll blev det en låt som ekat i mig hela natten, hela dagen - Kärlek är en brev skickat tusen gånger.

http://www.youtube.com/watch?v=flQ8XJDIFGc&feature=related

Det blev sådär knasigt då. Utan att gråta, utan att yttra ett ljud mer än denna hatälskade texten, strömmade tårarna som ätran genom stan. Inte för att jag är ledsen, inte för att jag är arg, inte för att jag är.. sårad som fan helt enkelt. Faktiskt inte. För att jag efter så många år äntligen kunnat släppa att jag förut varit det.
Gårdagens konsert var fan bättre än.. allt. Allt förutom min dotter.
Säkert! var bättre än jag föreställt mig live. Trodde inte hon skulle vara så.. briljant ändå.
The Ark var The Ark. Enough said, egentligen. Känns som att texterna tränger igenom kläderna och musiken kittlar huden, de fantastiska männens själar sluter sig kring varenda hårsäck man har.... Det går inte riktigt att förklara nå vidare.
.. men Håkan. DET går inte att förklara ALLS, överhuvudtaget. Vad den mannen lyckades, tillsammans med sitt fantastiska band, göra med mig och resten av publiken igår är en.. jävla gåta såhär efteråt. Det var som om de vrängde mig ut och in och plåstrade om mig tillsammans med lite aloevera-salva och vrängde tillbaka mig igen. Mer hel än på länge. Jag blir helt salig bara jag tänker på det.

Hm. Tja, mer då? Dagen har varit en enda hel dimma. Klädde inte ens på mig ordentligt. Helt slut i kropp och huvud efter igår. Som efter healing. Vaknade sent, gav Minnski mat och satte oss framför tvn och där har vi suttit sen dess med undantag för att hämta mat, och nu då, när jag lagt henne och jag sitter vid datorn och snart skall sova. Försöker minnas vad det var som tog på mig så hårt igår. Livet, antagligen.

Nu sover Minna med ena ögat öppet. Är det ett släktdrag? Hennes morbror brukar också sova med ena, eller båda, ögonen öppna. Det är rätt läskigt faktiskt, för det känns som att man blir utstirrad.
Ja, ja, sånt är livet.
Jag borde egentligen göra iordning flaskor till henne istället för att sitta här.. Men det är dendär tummen, alltså.

Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0